Och hur blir det nu med "hen"? (del 2)

I dagens Gp finns ett reportage om ordet hen. För mindre än en vecka sedan publicerades en mycket obehaglig debattartikel på samma ämne i Gp.se och den ledde till att jag skrev mitt förra blogginlägg om hen. Tydligen har man tänkt till och insett att det behövdes en mer seriös beskrivning av vad ordet hen står för och hur debatten ser ut.
Självklart kan orden påverka hur vi ser på oss själva och varandra. Nu har jag bestämt mig. Jag har varit inne på facebooksidan hen och "Gillat". Gör det du också!

"Kivi och Monsterhund" av Jesper Lundqvist har en egen facebooksida. Det är den banbrytande barnbok som gjorde att debatten tog fart.

Helge får vara med på Första Maj!

Årets första maj-märke är här. Ett fantastiskt snyggt märke som jag gärna sätter på ytterjackan. Jag har några stycken i min samling nu, men det finns nog inget jag tycker är så snyggt som detta. Snarare har flera av de gamla första maj-märkena varit ganska trista historier...

Och inte blir det sämre av att min gamla barndomsidol ugglan Helge får vara med. Nu kanske de inte hade just Helge i åtanke, utan att ugglan mer allmänt representerar kunskap och klokskap, men det gör ju inte det hela sämre alls.
(Efter att ha läst hbt-sossens PS i sitt inlägg på samma tema idag, fick jag en idé som jag faktiskt aldrig fått förut...)

Och hur blir det nu med "hen"?

Läser idag på Gp.se en debattartikel om begreppet "hen". Det är svårt att förhålla sig till "hen". Det känns konstigt och onaturligt. Såklart. Vårt språk är fullständigt internaliserat i oss själva och våra ord för hon och han så självklart definierade. Men i samma takt som världen förändras, förändras också orden. Hur lustigt tyckte man inte första gången att ordet "snippa" var? Men, jag kände direkt att där hade man hittat ett funktionellt ord och nu har det fått fullt genomslag. Om inte annars, så märks det tydligt i förskolans värld, där jag arbetar.

Men hur är det då med "hen"? Jag vet inte. Det utmanar hela vårt vardagsspråkliga tänkande. Dessutom omfattar det en förhållandevis liten del av befolkningen, vilket väl också borde påverka spridningen negativt. Jag lägger ingen värdering i detta utan funderar bara kring möjligheterna att ordet ska kunna få genomslag.

Själv lever jag  i en heterogen vardagsvärld. Homosexuella och människor med gränsöverskridande könstillhörigheter lyser med sin frånvaro. Eller så lyser de bara för sig själva i det tysta.. Det gör det svårt att få tillfälle att stöta och blöta sina argument och funderingar i de här frågorna. Det är ju möten med människor som utvecklar mitt sätt att tänka.

Jag funderar över hur debattartikeln ens kunde bli publicerad. Så full av sakfel och så oseriöst steretyp så man vill egentligen inte alls kommentera den. Den är en sorglig läsning. Av alla de skäl som anges i artikeln till att skrota ordet "hen" finns inte ett enda som duger!
(Bilden ovan tillhör facebookgruppen Omänskligt.)

Om ett hat utan slut...

Idag har jag mött det igen, det oresonliga, välartikulerade och retoriskt spänstiga hatet. Hatet som inte riktigt har någon mottagare, som bara kastas ut som ett försvar för sina egna rättigheter och för sin egen präktighet. För en stund sedan läste jag en bloggpost  i religionskritikern Anders Hesselboms blogg med meningen:


"Träffar man en rimligt intelligent person, är denna med mycket stor sannolikhet ateist."


Detta var skrivet som ett svar på en artikel av Natalia Kazmierska i Aftonbladet idag. Utan att ha läst den artikeln kommentarade jag till Anders på Twitter och hamnade mitt i en verbal eldstrid. När jag i efterhand läste artikeln ändrade jag mig inte alls. Artikeln är inte alls "skit" som Anders uttrycker det. 
Det är  i mötet mellan troende och icketroende människor som det händer något, Det intressanta för mig är just mötet. Mötet med alla människor, utan att först värdera dem om de är värda min uppmärksamhet eller inte. Det finns människor som väljer en helt annan strategi. Anders Hesselbom är en av dem. Här är hans svar på vad Twitterkonversationen  gav honom.                         

I Kungälv höjer vi inte skatten!

Igår beslutade (S) I Kungälv oppositionspolitikens utformning. Det ingår en del besparingar som finns dokumenterade sedan tidigare och är väl genomtänkta. I den planen vill (S) lägga ner Marstrands skola främst pga vikande elevunderlag och skarp kritik från Skolverket om att man inte kan uppfylla vissa krav och nå målen. (S) har långsiktiga förslag för hur skolan ska fungera medan Alliansen vägrar lägga ner skolan. Inte kan man ta bort Marstrands skola, det går ju bara inte! Nej, istället ökar man barngrupperna i förskolan och minskar matportionerna på äldreboendena, bla.
Det är Allianspolitik i Kungälv.

Det mest spännnade med Socialdemokraternas oppositionspolitik är att den inte innebär någon skattehöjning! Nu vill vi verkligen få möjlighet att visa vad vi går för!