Samtalet flödade fritt men det märktes tidigt att de har väldigt olika syn på orsakerna till Socialdemokratins utveckling. Petritsch menade bla att partiet förlorat sin ideologiska grund och inte längre står upp för de utsatta i samhället i samma utsträckning som tidigare. Pagrotsky invände med att säga att Sveriges socialdemokrater förlorat de senaste två valen just pga av att man uppfattats stå enbart på de arbetslösas och långtidssjukskrivnas sida. Ingen vill identifiera sig som arbetslös eller sjuk, och därför vinner man på så sätt inga röster. Pagrotsky lyfte fram hur Tony Blair förnyade labour på 80-talet som ett exempel att ta lärdom av, och en möjlig väg för partiet att gå.
Furedi menar att krisen till stor del beror på att Socialdemokraterna har utvecklats till att bli en teknokrati där företrädare inte har den ideologiska grunden utan rekryteras bla från reklambranschen.
På frågan om välfärdsstatens framtid var det bara Pagrotsky som gav ett hoppfullt svar, fyllt av framtidstro. Han menar att om människor ser att välfärdssystemet fungerar då är de villiga att betala för det.
Seminariet är slut och Pagrotskys tankar om välfärdsstaten dröjer sig kvar. Ja, kanske är en ny Socialdemokrati på väg att ta vid, om den gamla tar slut. Är det då så farligt?
Jag tror inte det. Och det känns tryggt att på den skutan är Paggan en av dem som styr!
