Och hur blir det nu med "hen"?

Läser idag på Gp.se en debattartikel om begreppet "hen". Det är svårt att förhålla sig till "hen". Det känns konstigt och onaturligt. Såklart. Vårt språk är fullständigt internaliserat i oss själva och våra ord för hon och han så självklart definierade. Men i samma takt som världen förändras, förändras också orden. Hur lustigt tyckte man inte första gången att ordet "snippa" var? Men, jag kände direkt att där hade man hittat ett funktionellt ord och nu har det fått fullt genomslag. Om inte annars, så märks det tydligt i förskolans värld, där jag arbetar.

Men hur är det då med "hen"? Jag vet inte. Det utmanar hela vårt vardagsspråkliga tänkande. Dessutom omfattar det en förhållandevis liten del av befolkningen, vilket väl också borde påverka spridningen negativt. Jag lägger ingen värdering i detta utan funderar bara kring möjligheterna att ordet ska kunna få genomslag.

Själv lever jag  i en heterogen vardagsvärld. Homosexuella och människor med gränsöverskridande könstillhörigheter lyser med sin frånvaro. Eller så lyser de bara för sig själva i det tysta.. Det gör det svårt att få tillfälle att stöta och blöta sina argument och funderingar i de här frågorna. Det är ju möten med människor som utvecklar mitt sätt att tänka.

Jag funderar över hur debattartikeln ens kunde bli publicerad. Så full av sakfel och så oseriöst steretyp så man vill egentligen inte alls kommentera den. Den är en sorglig läsning. Av alla de skäl som anges i artikeln till att skrota ordet "hen" finns inte ett enda som duger!
(Bilden ovan tillhör facebookgruppen Omänskligt.)