För en tid sedan gick jag ur förbundet Humanisterna. Efter 15 års medlemskap kunde jag inte längre ställa upp på den förenklade bild av verkligheten som är dominerande bland ledande Humanister. Jag berättade varför jag valde att lämna förbundet i en debattartikel på svd.se/brännpunkt.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/intolerans-praglar-humanisterna_5549653.svd
När jag gick med tyckte jag det var så enkelt. Klart att det måste finnas ett alternativ för oss icketroende, ett alternativ som väljer humanism som både medel och mål för ett gott liv på jorden. Övergångssermonier för alla icketroende är något av det bästa Humanisterna konstruktivt arbetat för. Jag blev mer och mer intresserad av samhällsfrågor som fokuserade på existensialism och religion. I samma takt som min kunskap i dessa frågor ökade, ökade också min osäkerhet. Det var inte längre så enkelt! Eller för att använda humanisten Tage Danielssons ord: "Utan tvivel är man inte riktigt klok!"
Bland aktiva Humanister hittar jag inte ett uns av tvivel. De är så bergsäkra på att de äger sanningen att det blir otäckt.
På Aftonbladet kultur har en debatt blossat upp som ett resultat av en artikel av Daniel Suhonen. Här handlar det om hur vänstern förhåller sig till muslimer i Sverige. Bästa kommentaren hittills hittar jag i Shora Al Youms blogg. En problematiserande text som för mig fungerar som ett bevis för att i samma takt som mina kunskaper ökar, ökar också insikten om hur mycket jag har kvar att lära!
http://shoraalyoum.com/2011/03/12/daniel-suhonen-goes-right/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar